Smärta
När det hugger tag i dig, när det känns som om allt slinker ur dig och du blir som tom.. När det känns som om någon eller något ryckt en del ifrån dig... Då gör det riktigt ont.
När tårarna sipprar ner för dina kinder och det svider i ögonen, fast du inte förstår varför, och det bara värker, överallt! Vad finns då kvar att göra?
Att tänka tillbaka på sitt liv, att för mig tänka tillbaka ett år är smärtsamt. Att tänka på det senaste året jag levt ger mig oerhört blandade känslor.. Att tänka tillbaka på var jag exakt för ett år sen stod får mig att tänka över en hel del saker. Gjorde jag rätt då? Ja, det måste jag gjort, det var det som kom av den situation jag satt i och det var det som var det bästa för mig då. Men nudå? Efter allt jag upplevt och gjort, på bara ett år! Vad händer nu? Jag gav ju bort, eller rättare sagt valde att ta bort en av de mest betydelsefulla sakerna i mitt liv och har idag egentligen ingenting att fylla det tomrummet med.. Utan det står tomt, i väntan på att någon ska komma och fylla det, vilket inte är en lätt uppgift, för det är stort och kräver mycket.
Visst, ibland kanske man inte ska fundera så mycket.. Men det kommer också de stunder när allt bara kommer ifatt en i 190 km/h, och det känns ju ganska rejält.
I övrigt, helgen var grym! Rock fest i Åre med galenskaparna, kan det bli bättre? Och jag lovar, det var inte bara temat rock fest utan det blev rockfest på riktigt :P Alla var utklädda från topp till tå, glas krossades, gitarrer slogs sönder och ja, jag vet inte allt vad det var! Dagen efter var 2:an fylld med glasskross en decimeter upp bakom baren, TJOHEJ vilket party!
/ Tove Sand