Ibland...
Ibland så känns det som om jag inte passar in i den här världen, som om jag har upfattat allt fel..
Ibalnd känns det som om jag skapar mina egna bilder, fast jag tror att någon annan skapat dem åt mig..
Jag kan måla upp saker genom mina erfarenheter av någon, och oftast så blir det inte alls som jag tänkt mig.. Är det bara jag eller alla ni andra med? För jag känner mig rätt misslyckad på just denna front nu.
Jag vet att jag har svårt att lita på människor, och oskyldiga bör inte få lida av det, men tyvärr så leder tidigare erfarenheter till nya och jag dömmer situationerna precis likadant som de föregående.
Ska jag inte göra det så krävs det en del, och det kan man ju inte riktigt alltid kräva heller..
När vet man föresten att det är okej att börja kräva?
Och det är när man kommer till det stadiet, att man börjar fundera över frågor som bara någon annan kan svara på som jag blir osäker på mig, på den och på vår relation, för jag är alltid så rädd för svaren.. Jag har blivit så besviken för många gånger och vill inte bli det igen. Jag hatar när någon gör mig besviken, det är som att bli sårad fast ännu lite värre....
Nu ska jag kasta mig in i drömarnas land, se om någonting av det jag får ut av drömarna kommer att stämma in i min verkliga vardag.
/Tove Sand
Ibalnd känns det som om jag skapar mina egna bilder, fast jag tror att någon annan skapat dem åt mig..
Jag kan måla upp saker genom mina erfarenheter av någon, och oftast så blir det inte alls som jag tänkt mig.. Är det bara jag eller alla ni andra med? För jag känner mig rätt misslyckad på just denna front nu.
Jag vet att jag har svårt att lita på människor, och oskyldiga bör inte få lida av det, men tyvärr så leder tidigare erfarenheter till nya och jag dömmer situationerna precis likadant som de föregående.
Ska jag inte göra det så krävs det en del, och det kan man ju inte riktigt alltid kräva heller..
När vet man föresten att det är okej att börja kräva?
Och det är när man kommer till det stadiet, att man börjar fundera över frågor som bara någon annan kan svara på som jag blir osäker på mig, på den och på vår relation, för jag är alltid så rädd för svaren.. Jag har blivit så besviken för många gånger och vill inte bli det igen. Jag hatar när någon gör mig besviken, det är som att bli sårad fast ännu lite värre....
Nu ska jag kasta mig in i drömarnas land, se om någonting av det jag får ut av drömarna kommer att stämma in i min verkliga vardag.
/Tove Sand
Kommentarer
Trackback