Den vita döden

Idag, för ca 1 timme sen, höll jag på att förlora den viktigaste människan i mitt liv... Jens!

Han,Sparris och Johannes var ute och åkte och Jens låg en bit före men stannade för att vänta in de andra eftersom tanken att åka ensam bland nysnön kanske inte är en sån bra ide.. Så han stannade för att vänta in dem. När de var ca 10 m bort hörde han en smäll och där kom den, snön vällde mot honom och han försökte staka sig därifrån men hann inte i tid..
Lavinen tog honom och han slungades mot träd i hög fart.. Men, ca 60 m senare stannade ett träd honom, rätt över benen fick han det och blev kvar där medan snön tröck på uppifrån. Jens kämpade för att hålla sig över ytan och när det hela slutade så hade han bara huvudet ovanför..
Men huvudet är inte så bara, det räddade hans liv, det där trädet räddade hans liv!

De fick gräva upp honom därifrån och iväg till sjukan, han klarade sig otroligt bra, korsbandet är nog av och självklart har han ont lite här och där. Men att han ens klarade sig med livet i behåll, det kallas tur, han måste ha en ängel som vakat över honom!

Att veta att jag kunde ha förlorat honom idag är en rätt jobbig känsla, det gör rätt ont att känna så..
Att veta att jag kunde ha fått leva mitt liv utan honom, ja den känslan går inte att beskriva, det gör alldeles för ont!
Jag älskar min bror mer än någon annan,och ett liv utan honom finns inte för mig...


/Tove Sand

Kommentarer
Postat av: Kate

Tove, du är guld!

2007-01-14 @ 23:25:14
Postat av: Kim

aww, cute! syskonkärlek :)

2007-01-16 @ 17:25:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback