Oh dear, don´t you dare

Jag har alltid varit ett fan av spel. Spel och jakten i själva spelet.
Men en sak jag hatar, dubbla signaler Vem fan har någonsin förstått sig på dem?
Livets stora fråga va....?
Leken gillar vi medan den är rolig och lustfylld. Medans vi fortfarande skrattar åt den, tillsammans.
Jag älskar leken!! Och jag älskar att skratta i den, allt är enkelt just där.
Nu har jag egentligen ingen aning om hur jag kom in just på detta ämne just nu, men det kändes som om jag vill skriva om något aktuellt. Men nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva mer...
Allt går i svall och just nu är jag och har varit de senaste veckorna på en topp, en hög jävla bergstopp!! Jag tycker om att vara här uppe och har saknat det. Man kan sitta på en hög häst utan att bli trotsig och nedvärderande. Man kan ha en egen liten häst att sitta på liksom, bestämma vad som innebär att vara där uppe i det blå.
Det enda problemet är hur man ska sitta kvar utan att ramla av i galoppen. Det är ett svårlöst problem.. Hm.
Förra veckan gjorde jag något som jag aldrig gjort förut, och jag lovar att det inte blir sista gången. Kicken jag fick av det var enorm och gav mig ett lyckorus som inte går att jämföra med mycket annat än renaste kärleken.
Tack gud för att jag kan ta mig i kragen ibland och göra de mest galna fast självklara saker!!
Nu ska jag gå tillbaka till mitt Greys, och ja, jag är beroende, mest av känslorna det framkallar! haha
KT Tunstall - Paper aeroplane
Love


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback